Lektionstips: Svenskhet och svensk självbild

Fortsättning på vår lektionstips-serie: Varje vecka under hösten ger vi tips inom olika teman om hur en talar om rasism – taget ur vårt metodmaterialLåt dig inspireras.

Svenskhet och svensk självbild

classroom

Syftet med denna övning är att låta eleverna analysera utseende och få insikter om dess betydelse. Ur pedagogisk synvinkel används generell utseendeanalys för att se om rasismen kan kopplas till en slags »utseendefixering«.

När mitt utseende spelade roll

Tid: 60–80 min

Material: Penna, papper, färgpennor/kritor

Ämneskoppling: Samhällskunskap, svenska, bild

I den här övningen får eleverna analysera situationer ur sina egna liv då de känt att deras utseende spelat roll. Insikten kring det och den vidare analys som kan göras av utseende, kan få effekt på syn­en på rasism. De flesta ungdomar är smärtsamt medvetna om att utseendet spelar roll. Bilder är idag närvarande på ett tydligare sätt än någonsin förr. Ideal kring skönhet pumpas ut på TV och internet i hög hastighet.

 Genomförande

  1. Förklara för eleverna att övningen handlar om utseende. Nämn inte så mycket mer i denna fas, utan förklara istället vad som ska göras. Förklara att alla på egen hand ska försöka komma ihåg en situation eller en händelse där deras utseende spelade roll. Leta i minnet. Ge dem fem minuter till att bara tänka. Det kan hand­la om längd, kroppsform, klädstil, hudfärg och så vidare. För att skapa ännu mer dynamik kan du alternativt be dem att komma på en positiv händelse och en negativ händelse där deras utseende spelade roll. Undrar de vad som menas med »spelade roll«, så förtydliga genom att exemplifiera: det kan vara någon som sa något, någon som gjorde något, du kanske fick skäll, fick gå före i en kö, hamnade utanför en gemenskap, osv. Vad som helst – allt utifrån utseende.
  2. Be eleverna att nu rita den situation de nyss tänkt ut. Formatet ska vara en seriestripp. De kan själva välja hur många rutor så länge hela strippen får plats på ett papper. De behöver självfallet inte kunna rita bra, det kan vara streckgubbar. Bara de själva kan förklara vad som händer i strippen. Anledningen till att använda denna metod är att det »lyfter ur eleven« ur situationen. Det blir lättare att prata om sig själv om det är en ritad figur på ett papper.
  3. När alla är klara ska alla eleverna kort berätta om sin situation.Är det en väldigt stor klass kan det vara idé att samla in stripparna och ge eleverna en bensträckare. Försök sen att se mönster i strippar­na, finns det vissa strippar som liknar varandra? Som handlar om liknande situationer? Kanske att någon blivit positivt behandlad för att de hade vissa typer av kläder? Eller negativt behandlade för att de var tjejer?
  4. Gruppera sedan efter detta mönster. Finns inget mönster så dela in klassen i grupper som vanligt. Tanken är nu att eleverna i varje grupp ska försöka göra en gemensam historia av sina olika indi­viduella historier. Genom att se varandras historier ska de kunna hitta gemensamma upplevelser av hur det är att bli behandlad uti­från sitt utseende. Detta leder till mer trygghet inför hela gruppen.
  5. Som avslutning får eleverna presentera sina gemensamma histo­rier. Kanske sätter de upp stripparna på väggen så alla kan gå runt och titta som på en utställning, eller så kan de göra en kort pjäs kring strippen, eller bara en helt vanlig presentation av arbetet.
  6. Frågor att diskutera i helklass: Hur känns det att bli bedömd och bemött utifrån sitt utseende? Varför blir man dömd utifrån utseendet? Vad kan den bedömningen leda till? Positiva saker? Negativa saker? Är det skillnad på att bli bedömd utifrån sina kläder jäm­ fört med utifrån sin kropp? Går det att byta kläder? Går det att byta hudfärg eller kroppsform? Det kan vara otroligt smärtsamt att inse att man på något vis bara är en »pappfigur«. Om man inte får chansen att prata med de personer man dagligen möter är man kanske inget mer än sitt utseende?
  7. Lyft upp det en nivå. Utan att förminska den individuella elevens upplevelse av vad den just berättat så försök fråga klassen om det finns vissa kategorier av människor som oftare verkar få fördelar just på grund av sitt utseende. Eller finns det kategorier av män­niskor som oftare verkar ha nackdelar på grund av sitt utseende? Är det ett problem om det är så? Är det en fördel eller en nackdel att ha ett »vitt« utseende? Är det en fördel eller en nackdel att ha ett »mörkt« utseende? Ställ samma fråga kring kön, funktionalitet, ålder eller någon annan av diskrimineringsgrunderna.
  8. Försök göra en poäng av att vissa typer av ens utseende står utan­för ens kontroll. Hudfärg och kön till exempel (om vi bortser från de personer som anser sig vara födda i fel kropp och därför vill byta kön). Vad kan just detta ha för betydelse för det samhälle vi lever i?

Postat: 25 november, 2015

Kommentarer (0)