Lektionstips: Normer och normkritik

Fortsättning på vår lektionstips-serie: Varje vecka under hösten ger vi tips inom olika teman om hur en talar om rasism – taget ur vårt metodmaterial. Låt dig inspireras.

Normer och normkritik

lektionstips

Syftet med denna lektion är att eleverna genom en föreläsande lektion ska få igång tänkandet kring – och få ökad kunskap om – normer och normkritik.

Prata om normer

Tid: Cirka 40–60 minuter

Material: Whiteboardtavla, penna, projektor

Ämneskoppling: Svenska, samhällskunskap, historia

Genomförande

  1. Gör en brainstorm kring ordet norm.
  2. Visualisera normer genom att först rita en triangel och en rektangel på tavlan. Ställ två frågor (ordagrant): Vilken passar in? Vilken är mest lik? Eleverna kommer med största sannolikhet se ut som frågetecken en stund. Låt dem fundera ett tag och rita sedan en stor rektangel runt de bägge symbolerna. Ställ exakt samma frågor. Det blir nu tydligt att den lilla rektangeln passar bäst in och förklara att detta är grunden i en norm; det finns osynliga ramar som gör att vissa personer passar in och inkluderas i en norm, och att andra exkluderas från densamma.
  3. Gör egna exempel på normer. Fråga hur folk brukar hälsa. Oavsett om svaren blir skaka hand, kindpussas, kramas eller något annat kan du fråga om alla människor gör så. Det blir tydligt att normer är »något du bara gör« och att de varierar beroende på sammanhang. Gå fram till en elev och hälsa genom att skaka hand, håll kvar länge. Så länge att det blir »konstigt« (välj en elev du vet är trygg i en sådan situation). Fråga eleverna sedan: Hur kändes detta? Hur länge ska en hålla? Vem har bestämt det? Varför är det så? Det blir tydligt att normer är osynliga och växer fram människor emellan. Om eleverna själva har svårt att komma på exempel på normer kan du säga att det inte är konstigt eftersom normer oftast är osynliga tills någon bryter mot dem. Testa att hälsa på någon med vänster hand och se hur de reagerar! Andra exempel på normer: Saxar, vilka är de oftast gjorda för? Vänster- eller högerhänta? Hudfärgade plåster, vilken hudfärg är de oftast gjorda för? Fråga om normerna alltid har sett likadana ut? Om du gick på stan och året var 1863, vilken reaktion hade du fått då? Hade någon reagerat på dina kläder? Förmodligen ja, eftersom normerna kring mode har förändrats. Förklara att det inte bara är sammanhang som gör att normer ändras utan även tid.
  4. Diskutera med klassen om normer är bra eller dåliga. Försök sedan koppla till makt. Exemplifiera med både saxen och plåstret konkret hur normer kan fungera. Vissa passar in och »belönas«, vissa passar inte in och »bestraffas«. Det handlar ofta om små vardagliga situationer som i längden leder till antingen för- eller nackdelar. Det är så en diskriminerande struktur till slut uppstår. Det ser likadant ut på andra områden där normerna kan leda till mycket större problem som att till exempel hamna utanför bostads- och arbetsmarknad (se statistik över situationen i Sverige i vårt fördjupningskompendium).
  5. Förklara sedan begreppet normkritik. En symbolisk jämförelse med filmkritik är bra att göra för elevernas förståelse. Filmkritik innebär att se en film, och därefter avgöra om den är bra eller dålig. Grunden i normkritik är liknande, att syna normen och ifrågasätta den. Att se vem som får fördelar av den och granska sin egen position i det hela. Normkritik handlar om att vända blicken mot det som uppfattas som självklart och ifrågasätta det, snarare än att tolerera det som inte uppfattas som normalt eller självklart. Att vrida och vända på perspektiven och sätta ord på det självklara. Exemplifiera med ord: Herrfotboll, komjölk, kvinnlig sjuksköterska. Anledningen till att något uppfattas som självklart är att normer inte syns förrän de bryts och med normkritik utmanas det tillståndet. Väldigt få skulle säga herrfotboll eftersom det är underförstått att ordet »fotboll« innebär herrar som spelar fotboll. Damfotboll däremot är det många som använder. Men är inte damfotboll egentligen bara fotboll?
  6. Förtydliga normkritik genom att visa någon av filmerna från USB-stickan. »Anställningen«, »Svenne« och »Vitskallar«. Diskutera i helklass: Vad tyckte ni om filmen/filmerna? Någon som reagerade på något speciellt? Varför var filmen som den var? Vem hade makt? Vem var privilegierad? Hur brukar det vara? Var noggrann med att säga att filmerna inte handlar om att vita personer, män eller gående ska behandlas illa, det handlar bara om att byta perspektiv och förstå hur normen allt som oftast ser ut.
  7. Koppla normer till rasism. Det är viktigt att se för- och nackdelar beroende på om en passar in i normen eller inte. Koppla diskussionen till grupperingar, förväntningar och rasism. Rasism grundar sig i idéer om andra personer, hur de ser ut, hur de lever och vilka för- och nackdelar det kan leda till. Ett exempel som funkar bra för att illustrera hur rasismen skapar ojämlikhet är att jämföra med ett sprintlopp. Placera person A en bit framför startlinjen och person B en bit bakom. När startskottet går kan frågan ställas om vem som har störst chans att komma i mål först? Att motverka rasism handlar inte om att alla ska ha det exakt lika bra vid varje givet tillfälle, det handlar om att alla ska ha lika bra förutsättningar, att normerna inte ska vara utformade så att de avgör vem som har försprång eller inte.
  8. Lektionen är slut. Uppmuntra gärna eleverna att till nästa gång försöka se de normer som styr just deras liv.

Postat: 14 oktober, 2015

Kommentarer (0)