Lektionstips: Medier, stereotyper och källkritik

Fortsättning på vår lektionstips-serie: Varje vecka under hösten ger vi tips inom olika teman om hur en talar om rasism – taget ur vårt metodmaterial. Låt dig inspireras.

Medier, stereotyper och källkritik

lektionstips

Syftet med övningen är att påvisa hur meddelanden kan förvanskas och hur komplex kommunikation kan vara. Att förstå att i stort sett all kommunikation har ett syfte och det syftet måste tas med i beräkningarna när innehållet bedöms. För att kopplingen till media ska vara tydlig används här rubrikerna i en tidning som de viskningar som ska »vandra« genom gruppen.

Viskleken

Tid: Cirka 20–30 min

Material: En dagstidning

Ämneskoppling: Samhällskunskap, svenska

Genomförande

  1. Introducera övningen kortfattat. Viskleken går ut på att en mening vandrar från person till person genom att meningen viskas i nästa persons öra. Använd en dagsfärsk tidning och välj ut en rubrik som blir den meningen. Eleverna bör sitta i en ring så att meddelande lätt och snabbt kan viskas vidare.
  2. Låt meddelandet gå hela varvet och låt den sista mottagaren presentera meddelandet högt för alla. Sedan ska en elev komma fram och välja en rubrik för att sen starta rundan igen. Upprepa samma sak tre till fyra gånger. Lägg bara märke till vad som händer med rubrikerna och ta diskussionen efter att alla rundor är färdiga.
  3. Frågor att diskutera i helklass: Vad hände med budskapet? Blev det förändrat? Varför det? Tror ni det händer ofta med budskap, att de förändras när flera berättar det i följd? Hur är det med nyheter, kan samma sak hända där? Var kommer nyheter ifrån? Vem skriver en artikel? Exempelvis om en olycka? Eller en hungerkatastrof? Har personen som skriver alltid själv sett det den skriver om? Om inte, vem gjorde då det? Vittnen? Polisen? Journalister? Privatpersoner som berättar vidare?
  4. Förklara att all kommunikation riskerar att förvanskas längs vägen, vare sig det beror på misstag eller medveten vilja. Jämför med viskleken. Anledningen till att det inte är samma meningar i slutet av rundan beror ofta på misstag, att vi hör fel eller missuppfattar. Sen kan det ibland också finnas någon i klassen som tycker det är kul eller som av någon annan anledning vill ändra budskapet och gör därför det. Då är det en medveten handling som leder till att budskapet förändras. Samma sak gäller media. För det första är det viktigt med en medvetenhet om att misstag görs och den information som når konsumenten har ofta gått genom flera led. Men vad som är ännu viktigare att tänka på är att den som kommunicerar kan ha en agenda, en medveten vilja och anledning till varför den kommunicerar. Därför är källkritik viktigt! Alla som kommunicerar presenterar en viss bild av världen och den bilden är alltid färgad av personen som skriver. Exempel som är tydliga är de dagstidningar vi har i Sverige. Många av dessa är politiskt färgade. Därför är det viktigt att läsaren är medveten om att det ofta finns en politisk agenda bakom. Detsamma gäller vid bloggar och forum på internet, där det är lika viktigt att som läsare vara vaksam.
  5. Avsluta med följande frågor i helklass: • Hur kan detta kopplas till rasism? • Vad har media med rasism att göra? • Handlar rasism om olika världsbilder? • Vem kan ha intresse av att beskriva och kommunicera kring frågor som rör rasism? Varför det? • Kan myter och osanningar på nätet vara grund till rasism? • Hur ska vi veta vad som är sant av allt som skrivs på internet?

Postat: 16 september, 2015

Kommentarer (0)