Lektionstips: Media, källkritik och stereotyper

Fortsättning på vår lektionstips-serie: Varje vecka under hösten ger vi tips inom olika teman om hur en talar om rasism – taget ur vårt metodmaterialLåt dig inspireras.

Medier, källkritik och stereotyper

classroom

Syftet med övningen är att analysera bilder i tidningar och diskutera dess kraft att påverka normer och att upprätthålla och reproducera olika maktförhållanden.

Tidningen och historieboken

Tid: Cirka 40–60 minuter

Material: Fyra dagstidningar, fyra historieböcker

Ämneskoppling: Samhällskunskap, svenska, bild

Genomförande

1. Dela in klassen i fyra grupper. Dela ut en tidning till varje grupp.

2. Be eleverna identifiera och räkna alla personer eller avbildningar av personer, vare sig det gäller reklam, artiklar eller teckningar. Eleverna ska räkna hur många som kan anses vara vita respektive icke­vita, samt hur många som är kvinnor och män. Varje grupp får ansvara för och räkna varsin kategori (vita, icke vita, män, kvin­nor). Om en bild innehåller fem personer räknas alla fem. Om det är oklart vilken kategori en människa är kan de använda sig av »1000 ­personers­metoden«, hur hade de flesta tänkt?

3. Be varje grupp rapportera siffran och skriv upp på tavlan.

4. Dela ut en historiebok till varje grupp och gå tillbaka till punkt 2 och gör samma sak, fast nu med historieboken. Rapportera och skriv upp.

5. Frågor att diskutera i helklass: Finns det något mönster? Vilka grupper får mycket utrymme? Lite utrymme? Kopplat till norm­er, vilka syns? De som passar in? De som inte passar in? Kan det­ ta leda till makt? Vad händer när framförallt ljusa och män finns med på flest bilder?

6. Låt grupperna diskutera följande frågor inom gruppen i tio minut­er, de bör då återigen kolla i tidningen/böckerna: Vilka grupper syns i vilka sammanhang? Vad gör personerna på bilderna? Vad händer när vita personer ofta kopplas till positiva saker? Fråga klassen vem som oftast är med i en tidning eller en bok? Någon som gjort något bra? Eller dåligt? (tänk sport, är det vinnaren eller förloraren som det skrivs om). Fråga eleverna varför vi räknar bilder i historieboken? Utmanar bilderna traditionella föreställn­ ingar om etnicitet? Vem är det som har tagit fotona eller målat bilderna? Var kommer fotograferna/illustratörerna ifrån? Är någon grupp mer eller mindre aktiv/passiv på bilderna? Vad har bilder för makt? Vem bestämmer vad som finns i böckerna? Vem bestäm­ mer vilka böcker ni läser i skolan? Får ni vara med och bestämma vilka böcker ni ska läsa? Återsamla och låt varje grupp rapport­ era i helklass.

7. Vidare frågor att diskutera i helklass: Fråga vad kommunikation är? Avsändare? Mottagare? Syfte med kommunikation? Led in det till att bilder också är kommunikation. På vilket sätt kommunicerar bilder? Vad säger en bild? Något om den som tog den? Eller något om det som är på bilden? Vad har bilder för makt? Var stöter eleverna oftast på bilder? Diskutera vilken världsbild som representeras beroende på vilka platser eleverna uppger att de får sina bilder ifrån.

Postat: 9 december, 2015

Kommentarer (0)