Lektionstips: Identitet, kultur och etnicitet

Fortsättning på vår lektionstips-serie: Varje vecka under hösten ger vi tips inom olika teman om hur en talar om rasism – taget ur vårt metodmaterial. Låt dig inspireras.

Identitet, kultur och etnicitet

lektionstips

Syftet med denna lektion är att analysera sin egen identitet och förstå sig på processer av likhet/ olikhet.

Viktigt för mig!

Tid: Cirka 60–80 minuter

Material: Ett papper/en utskrift per elev med fem rutor varav en i mitten med elevens namn (se länk här), penna, två stycken post-it per elev (av samma färg)

Ämneskoppling: Svenska, religion, samhällskunskap

Genomförande

  1. Gör en brainstorming kring begreppet identitet.
  2. Förklara för eleverna att de ska jobba med sin identitet. Exemplifiera med dig själv, använd ord som du förberett som bäst beskriver din egen identitet. Vill du inte utgå från dig själv kan du jobba med en fiktiv person och beskriva den. Men av erfarenhet funkar det bäst att utgå ifrån sig själv. Det kan ha en peppande effekt på eleverna att också våga prata om sig själv. Rita upp mallen som finns på utskriften på tavlan. Förklara hur du ser på dig själv genom att skriva ditt namn i en ruta i mitten. Sen gör du ett antal rutor runt ditt namn och drar pilar mellan rutorna och ditt namn. Fyll på med saker som bygger upp din identitet. Välj gärna saker som »bevisar« för eleverna att det kan ha med väldigt olika saker att göra, till exempel utseende, intressen, tro, politik, ursprung, barndom eller personlighet. Du kanske väljer: man, muslim, bisexuell, biltokig, intellektuell, sportnörd ocH konstintresserad. Eller skåning, kvinna, medelålders, välutbildad, kort, matälskare, musikintresserad och skejtare. Förklara att i och med att vi ser på oss själva utifrån vissa kategorier innebär det ofta att vi därmed får en slags grupptillhörighet. Om jag ser mig själv som kvinna skapas en viss grupptillhörighet med andra kvinnor, om jag ser mig själv som sportnörd skapas en viss grupptillhörighet med andra sportnördar. Förklara sedan att nu är det elevernas tur. Säg också att i den här övningen är det förbjudet att kommentera varandras identiteter eller val av egenskaper, var noggrann med att markera om eleverna skämtar om varandra och tillåt inga övertramp. Det är viktigt att varje elev känner sig fri att berätta hur den ser på sig själv.
  3. Dela ut utskriften till eleverna. Alla får ungefär fem minuter på sig att fylla i. Det ska vara saker som kommer ganska snabbt, och vara kopplat till hur de känner sig just nu. Grupper av människor som de känner tillhörighet med, identiteter de tycker att de har. Det finns fyra rutor på lapparna så om eleverna undrar vilka identiteter de ska välja förklarar du att de ska tänka ut de fyra delarna av sin identitet som bäst beskriver vad de känner sig som just nu.
  4. Ge dem därefter två post-it lappar var, be dem skriva ner de två viktigaste delarna av identiteten. Av de fyra de först skrev ska de alltså nu välja ut två stycken och skriva dem på post-it-lapparna. En på var post-it-lapp. Det är viktigt att det är samma färg på post-it-lapparna för att det ska kunna vara anonyma i ett senare skede av övningen.
  5. Be eleverna sätta sig två och två. De ska nu diskutera följande två frågor: • Hur kan det vara till min fördel att tillhöra någon av dessa två identiteter/kategorier/grupper? • Finns det något som gör livet lättare eller svårare eftersom jag tillhör någon av dessa två identiteter/kategorier/grupper? Ge eleverna cirka fem minuter för diskussionen. Exemplifiera gärna själv, förklara genom dig själv. Du kan säkert komma på fördelar och nackdelar med att tillhöra den ena eller andra gruppen. Försök gå runt och ta del av samtalen och hjälp de som har svårt att komma igång.
  6. Be eleverna sätta upp post-it-lapparna på tavlan. I det här skedet blir det tydligt varför det är viktigt att lapparna har samma färg eftersom alla lappar då blir avidentifierade. Detta kan vara bra för de elever som inte vill få fokus på just sina val.
  7. Frågor att diskutera i helklass: Hur var det att prata i par? Kändes det kul? Jobbigt? Pinsamt? Är ni vana vid att sätta ord på er egen identitet? Var det lätt eller svårt att välja just de grupptillhörigheter/identiteter ni valde? Var det svårt att välja ut de två viktigaste? Tror ni att andra personer hade sagt samma sak om er? Hur var det att svara på de två frågorna? Vilka fördelar såg ni? Nackdelar? Blir livet lättare eller svårare på grund av att ni tillhör dessa kategorier? Anledningen till att dessa frågor ställs är för att få in maktperspektivet. Det är ett effektfullt sätt att få eleverna att tänka på olika förutsättningar och ojämlikheter utan att skriva dem på näsan. När de inser att de får fördelar eller nackdelar endast beroende på vilken identitet de har blir det tydligare att det kan vara så även för andra. Avsluta med ett par viktiga frågor som gäller tid. Säg till eleverna: Om jag ställde samma fråga om er identitet imorgon, hur många skulle svara samma sak då? Räck upp en hand! Om en vecka? En månad? Ett år? Fem år? Tio år? Tjugo år? Notera hur många som räcker upp handen och se ifall du kan se ett mönster. Svaren leder till frågan om en människas identitet förändras, eller om den är densamma genom hela livet. Diskutera detta kort och gå sedan vidare.
  8. Be alla sitta ner. Alla ska nu vara helt tysta, ingen talar under denna del av övningen. Under övningen kommunicerar nu eleverna genom kroppen, nämligen genom att antingen ställa sig upp eller sitta ner. Du ska läsa upp några av de kategorier som står på lapparna på tavlan. Om en elev tycker sig tillhöra en grupp eller symboliskt håller med ska den ställa sig upp, även om eleven inte själv skrev just det på sin egen lapp. Hur länge eleven står upp beror på i vilken grad den känner sig identifierad med kategorin. Om identifieringen är stark står eleven kvar länge. Identifierar sig eleven med kategorin, utan att det rör sig om den viktigaste delen av sin identitet, sätter eleven sig ner igen ganska snabbt. Självklart får du som ledare se till att det blir rimligt och att tiden inte drar iväg alltför mycket. Det är viktigt att du läser upp ganska många av lapparna, så att ingen känner sig helt utanför (gärna minst 60–70 % av lapparna). Som gruppledare får du använda din fingertoppskänsla och avgöra när du kan avsluta, det handlar om att alla ska känna sig sedda och inkluderade.
  9. Ytterligare frågor att diskutera i helklass: Hur upplevdes denna del av övningen? Hur kändes det om någon stod själv? Hur kändes det att vara med och ställa sig upp i en större grupp? Insåg du något nytt om dig själv? Beroende på utfall kan andra frågor ställas. Till exempel: Såg någon att till exempel bara killar reste sig upp när ordet man/kille lästes upp, varför? Vad betyder det? Kan det vara jobbigt eller problematiskt att tillhöra en viss grupp? Vilka? Varför? Avsluta med att fråga hur övningen hänger ihop med rasism? Vilka kopplingar kan de se? Håll det öppet och se vad som kommer upp. Är det svårt för eleverna att se kopplingen kan du ta upp några frågor. Har det med grupperingar att göra? Att olika identiteter leder till gruppindelningar? Är det ett problem att samhället är indelat i olika grupperingar? Eller är det ett problem att vissa grupper får fördelar medan andra får nackdelar? Om ja, varför det? Om nej, varför inte?

Postat: 21 oktober, 2015

Kommentarer (0)